mobilkastning?

Det går tydligen att tävla i allt... även mobilkastning.

Jag funderade lite på VARFÖR... men fick ju svaret här:

Det udda världsmästerskapet kallar tävlingen

"den enda sport där du kan ge igen för all frustration och besvikelse orsakat av denna moderna utrustning".

Kanske jag borde ge mig "i kast" med denna avreagerande sport... :)

~~¤¤*♥*¤¤~~

barn i arbete?

I sommar har jag till stor del hållit på med
"projekt: måla klart huset"

Det är ju inte alltid som jag kunnat lura upp nån annan på den höga stegen, där längst upp under taket - utan jag har faktiskt varit där uppe själv också.

Och ja, det ÄR rätt högt...
Samtidigt, på en annan nivå av världen:

- två flickor som trampar sönder blomrabatten???

Men lugn, bara lugn - de hade faktiskt tillåtelse

(iaf i år... som en parantes måste jag berätta att förra året upptäckte jag en dag att alla de gula blommorna var BORTKNIPSADE! Tydligen hade flickorna tyckt att det var jätteroligt att göra det... ni vet, vid ett sånt tillfälle då de kanske inte var på sitt allra gladaste humör... Men i år hade de lovat att låta blommorna få vara där de ska)

Anledningen till att de fick trampa sönder blommorna nu, var att de:

1) skulle tvätta räcket
2) efter byte till målarkläder - måla räcket!

Resultatet blev fint.

Även om jag inte i min vildaste fantasi hade kunnat tänka mig att så mycket skulle hamna på "golvet"...

TUR att det inte var rödfärg de målade med - då hade nog grannarna undrat vad det var för blodbad nån råkat ut för... :)

Barnarbete?

Nä... jag ser det inte så. Jag ser det som en fin möjlighet till att umgås med sina barn under ganska avslappnade och lite meditativa former, samtidigt som de får göra något som de tycker är lite spännande och "vuxet".

De behövde inte ens MUTAS... de frågade snällt om de fick hjälpa till med nåt...

Inget fel med det va?
:)

~~¤¤*♥*¤¤~~

en tanke på en okänd

Jag känner inte personen i fråga, men tänker på henne ibland, funderar på hur det har gått för henne och hennes familj efter den fruktansvärda olyckan.

Jag tror det är många här i stan som berördes av det.

Därför känns det så otroligt skönt att läsa detta i dagens tidning.

~~¤¤*♥*¤¤~~

hjärtats blod

Har lyssnat lite på Sonja Aldén i sommar och har fastnat oerhört för hennes texter på skivan 'Other Songs'.

Här är en som just nu ligger lite extra varmt om ♥ hjärtat ♥... tänker speciellt på en "gammal" god vän när jag hör den, vet egentligen inte varför men så är det, kanske texten passar extra bra till henne just nu...

Sonja Aldén widget by 6L & Daxii

*kram* på er alla

Och nää... här flyter inget hjärtats blod - inte mer än där det ska!

:)

~~¤¤*♥*¤¤~~

första...

När vi var på väg hem från Finland den första vändan
(dvs för 11 dagar sedan)
sa Lillasyster M att hon inte kunde äta varken äpple eller morot
som jag hade med som färdkost i bilen.

(ni märker väl att jag inte skrev GODIS?)

På frågan varför hon inte kunde det,
sa hon att hon hade lösa tänder.

Det har hon sagt rätt länge... för hon VILL ha lösa tänder.

Väl hemma kollade jag efter... och jodå, nu hade hon ju rätt!

FYRA lösa tänder där nere.

Och idag, första dagisdagen, lossnade den första!

Få se nu då om tandfén hittar till hennes rum i natt...

~~¤¤*♥*¤¤~~

badväder

Nu när det är dags att börja jobba igen

betyder det ju inte att sommaren är slut.

Men en liten bad-resumé kommer nu i alla fall

och de som står för bildbevisen är såklart Systrarna K och M.

~**♥**~

Man kan ju såklart bada i strålande solsken mitt på dagen...

...vissa lever ju på badhoppet...

~**♥**~
...och man kan även bada i kvällssol
Storasyster K kör hoppvarianten varje gång
oavsett läge på solen

Plask

~**♥**~

...och vem har sagt att regn ska vara nåt hinder??

Inte heller Lillasyster M räds väta från ovan.

Här står hon och skriker i GLÄDJE över att ha doppat sig före Storasyster :)

~**♥**~

Va?

Jag?

Jo men jag HAR badat!

#1 en sen kväll i samband med bastubad

#2 efter ett skönt träningspass några vändor på ön

Bildbevis?

Det är ju jag som håller i kameran, och den får inte bli blöt :)

Så... sorry.

~~¤¤*♥*¤¤~~

havslugnet - 'extras'

Den här stigen (som går mellan vår 'villa' och morfars)

har jag gått/sprungit otaliga gånger.

Jag kan nog varje rot och sten som finns där.

Den här tiden på året finns där även gott om blåbär...
...och de måste ju plockas. I alla fall några av dem :)

~**♥**~

Havsspår

~**♥**~

Vissa saker kan te sig rätt skrämmande, även på en ö ute i skärgården.

Skrämmande #1

FISK-SKELETT

(en normalstor tändsticka finns som jämförelse)

Skrämmande #2

Ja vad säger man...

Mannen på bilden (för mig helt okänd) sitter PÅ motorn.

Samtidigt som han försöker styra båten, utan att trilla i...

dricker han öl ur en burk han håller i.

(detta syns inte på bilden)

Men jo, han kom fram dit han skulle... på nåt sätt.

~~¤¤*♥*¤¤~~

havslugnet goes h a v s l u g n e t #2

Av nån anledning (som kallas magkänsla den här gången) återvände vi till Havslugnet efter endast fem dagar hemma.
Denna gång körde vi sent på kvällen och kom fram vid midnatt.

Det var lite mörkt, men det är tur att jag vet var alla stenar är, så vi kom fram utan att ha rott på en enda av dem...
Med hjälp av bilens strålkastare fick vi lite ljus så vi kunde packa i båten.
Barnen var vid gott mod, även om de var lite trötta och det börjat regna.

Men det var ju mest SPÄNNANDE!

~**♥**~

En annan dag, när det var lite ljusare... gjorde vi strandhugg på Kaninholmen

(som är den holme som syns här allra överst, på havslugnsbilden)

Där på ön lyckades jag med konststycket att fota både Storasyster K...
(när blev hon SÅ stor??)

...och Lillasyster M.

Och märk väl - ingen tunga sticker ut :)

Så länge det nappar är det ju bara att meta på... även denna gång fick flickorna napp - mört såklart :) (idag smakade det tydligen bäst med hopkleggat bröd)

De var nere vid stranden över en timme, och när jag gick ner för att se om de fortfarande var kvar (man vet ju aldrig) så stod de tålmodigt där vid bryggan.

Och hade TRE mörtar i hinken!
(men även denna gång fick mörtarna återse havets djup)

Här sitter Storasyster K utanför 'Villan' och skriver i våran Villabok. Packningen är utanför - städning pågår, det är alltså dags för hemfärd.

Så säger vi TACK och ADJÖ, igen!

Men nu blir det nog ett betydligt längre tag innan vi återser Fårholmen igen.

(det regnade på ditvägen OCH på hemvägen, men ingenting under vistelsen där)

~**♥**~
Min magkänsla sa mig ju att jag borde åka tillbaka.

Och när vi var där på ön kändes det bara...

...så rätt.

~~¤¤*♥*¤¤~~