barn i arbete?

I sommar har jag till stor del hållit på med
"projekt: måla klart huset"

Det är ju inte alltid som jag kunnat lura upp nån annan på den höga stegen, där längst upp under taket - utan jag har faktiskt varit där uppe själv också.

Och ja, det ÄR rätt högt...
Samtidigt, på en annan nivå av världen:

- två flickor som trampar sönder blomrabatten???

Men lugn, bara lugn - de hade faktiskt tillåtelse

(iaf i år... som en parantes måste jag berätta att förra året upptäckte jag en dag att alla de gula blommorna var BORTKNIPSADE! Tydligen hade flickorna tyckt att det var jätteroligt att göra det... ni vet, vid ett sånt tillfälle då de kanske inte var på sitt allra gladaste humör... Men i år hade de lovat att låta blommorna få vara där de ska)

Anledningen till att de fick trampa sönder blommorna nu, var att de:

1) skulle tvätta räcket
2) efter byte till målarkläder - måla räcket!

Resultatet blev fint.

Även om jag inte i min vildaste fantasi hade kunnat tänka mig att så mycket skulle hamna på "golvet"...

TUR att det inte var rödfärg de målade med - då hade nog grannarna undrat vad det var för blodbad nån råkat ut för... :)

Barnarbete?

Nä... jag ser det inte så. Jag ser det som en fin möjlighet till att umgås med sina barn under ganska avslappnade och lite meditativa former, samtidigt som de får göra något som de tycker är lite spännande och "vuxet".

De behövde inte ens MUTAS... de frågade snällt om de fick hjälpa till med nåt...

Inget fel med det va?
:)

~~¤¤*♥*¤¤~~