torsdag 26 november 2009

öga för öga

Tidigare nämnde någon att jag är lite tokig,
bla för att jag slår mig gul och blå ibland
(jag och jag... det är ju nu inte så att det är JAG som slår MIG...)

Jag lovade ju mer info om det senare... och NU är senare!

Vi brukar spela innebandy med jobbet,
ungefär varannan vecka.

Ibland går det hett till...
och ibland hinner man helt enkelt inte flytta sig...

Men... nog är det sant som det sägs
- att tiden läker alla sår?!

091110 ~ dag 0
091111 ~ dag 1
091114 ~ dag 4
(nu kan man kalla det gult o blått...)

091116 ~ dag 6
091118 ~ dag 8
(en vän var lite rädd att blåmärket skulle sprida sig ända till näsan, men det var jag inte alls orolig för... men tydligen hade jag fel...)
091119 ~ dag 9
091123 ~ dag 13
Nästan två veckor har gått, och nu syns inte så mycket av märket.
Dagen till ära var det dags för innebandy igen.
Jag gick skadefri ur leken denna gång :)

Men!
Vi har otroligt roligt på våra träningar!!

Den som sig i leken ger
får leken tåla
!

~~¤¤**¤¤~~

1 kommentar:

Rullstolsmorsan Marie sa...

Ja, blåmärken brukar rinna neråt, speciellt i ansiktet. I vår familj tar vi emot oss med huvudet... fråfa brorsan... *skratt*