roligt på jobbet

You can call me "cube-queen".

Eller vad sägs om...

...från kaos:
...till helhet:

...på H Ö G S T tio sekunder!

Ett litet tidsfördriv på jobbet.

För vissa tar det längre tid, för andra är det lite mer logiskt hur bitarna ska sitta ihop :)

But I still love you, kära kollegor!!

// the one, and ONLY, Cube-Queen

obs! livsfarlig väg!

Nu har jag ju redan avslöjat att jag "gillar" att klaga... eller iaf säga min åsikt och försöka få andra att hålla med mig :)
(för jag har ju alltid rätt, eller hur? Så måste det ju vara...)

Så... jag fortsätter i samma spår, och delar med mig av en åsikt jag skickade in till Kommunen via ett formulär på kommunens hemsida, till Synpunkten.

Det handlade om bristen av cykel- och gångväg utefter hela Källbogatan mellan centrum och vårat bostadsområde. När de gjorde om gatan där (ca två år sedan) gjorde de gatan SMALARE (??), men på nåt vis "glömde" de bort alla cyklister, gående, rullatorare, barnvagnsförare, småbarnscyklister osv osv.

Jag fick ett fint svar av Teknik & Gatuchefen (vilket jag uppskattar mycket, tack för det!)
Ni kan läsa svaret nedan, men se först på denna MYCKET talande bild. Såhär ser det ut dagligdags på vägen.
Observera att detta är i dagsljus. Sänk ljusstyrkan på dataskärmen, kisa med ögonen och föreställ er samma scenario i skymning/mörker så inser ni att katastrofen skulle kunna vara obehagligt nära.
Riktigt skrämmande obehagligt nära. Ryser bara vid tanken...

Svaret jag fick:

Hej Victoria,

Först och främst vill jag tacka för ditt mail och beklaga att svaret dragit ut på tiden. Jag har varit i kontakt med ansvariga projektledare och enhetschefer för att kunna ge dig ett så uttömmande svar som möjligt.

Jag kan förstå din frustration över det du anser vara onödiga projekt, men som förvaltning och väghållare tvingas vi ha ett bredare fokus, en större bild, än vad som många gånger är tydligt för allmänheten.

När Källbogatan byggdes om var det tyvärr inte genomförbart att bygga en gång- och cykelväg efter den gatan pga för många utfarter från villatomter. Däremot är trafiksäkerhetsåtgärder i form av avsmalning och gupp genomförda efter den norra delen av Källbogatan.
Det ligger i vår plan att smalna av Sundsgatan och använda den som gång- och cykelväg för anslutning Annelund och centrum. När det kan genomföras är dock inte politiskt beslutat ännu. Vi har äskat pengar under flera års tid men det har strukits i de politiska prioriteringarna.

När ombyggnad av gator och vägar sker beror till största delen på vatten- och avloppsledningsnätets ålder. När den ekonomiska livslängden på dessa nått sitt slut byggs både vatten- och avloppsledningsnät samt gata om.
Den slutgiltiga prioriteringsordningen beslutas av våra politiker i Teknik- och servicenämnden.
Solbackagatan och Månskensgatan kommer alltså att byggas om när den ekonomiska livslängden på VA-ledningarna nått sitt slut. När detta sker är än så länge inte planerat.

I bostadsområden har Teknik & Gatukontoret börjat ta bort trottoarer av följande skäl:
- Snöröjningen går att genomföra bättre och billigare och med mindre plogskador.
- Gatans livslängd ökar. Diken avvattnar gatukroppen och ökar dess stabilitet.
- Av ekonomiska skäl. Om en gata med trottoarer ska asfalteras om måste också kantstenen läggas om, eftersom även kantstenen sätter sig när det blir sättningar i beläggningen. Dessutom är asfaltering av trottoarer betydligt dyrare per kvm, pga att trottoarer är smala och inte kan läggas med samma typ av asfaltläggare.

Kolmilavägen är avsmalnad och delen som ser ut som trottoar är en del av gång- och cykelvägnätet som sammanbinder centrala stan med musikhögskolan.
Vår strävan är ett sammanhållet gång- och cykelvägnät med god tillgänglighet till skolor och offentliga anläggningar. Anslutningar från bostadsområden är därför inte högst på prioriteringslistan.
En separat gång- och cykelväg på denna del av Kolmilavägen var inte möjlig att bygga pga fjärrvärmeledningar i gatan.

Vi har en begränsad budget och vi tvingas prioritera hårt bland många olika nödvändiga projekt och har många aspekter att ta hänsyn till, som för allmänheten inte alltid är så tydliga eller lätta att förstå.

Jag tar till mig dina synpunkter inför vårt framtida planeringsarbete men jag kan däremot inte lova att prioriteringen kommer att ändras.

Vänliga hälsningar

Åsa Öberg
Teknik & Gatuchef

Slutligen vill jag bara säga att jag verkligen uppskattar att få personliga svar på synpunkter som är inskickade via Synpunkten.

(hrmpf... ja... jo... jag har skickat in synpunkter tidigare också... OCH fått fina svar!)

snöröjning, del2, nästa dag...

En bild säger mer än tusern ord... så jag ska fatta mig kort.... (fast ni får två bilder, så då får jag säga lite mer också...)
Åkte hem på lunchen, och möttes av detta:

Så.

Säger inget mer om detta. Inte nu.

Jag blir bara A R G ! ! ! !

(Arbetsledaren för snöröjningen har fått ett samtal, han skulle åka och titta men jag har inte hört nåt...)

ps. från brevlådan till den plogade delen av vägen är det tre meter.

T R E M E T E R.

Prick.

ds.

snöröjning

... eller - bristen på den...
... eller - olika syn att se på den

Nu när det snöade kom ju plogen - men det verkar som den bara kört åt ena hållet??

Vid den "gröna" linjen går trottoarkanten.
Längst bort, där linjen slutar, slutar även trottoaren.
De har gjort ett dike där.
Där är nu en snöhög. Ansvariga påstår att de inte skottar trottoarer,
för det finns i princip inga trottoarer längre.
Nähä?!

Jag anser att mitt ansvar ligger vid den orangea markeringen i bilden här nedan.
Jag tänker inte skotta halva vägen utanför huset, jag tänker skotta MIN uppfart och en bit framför brevlådan.
Men där slutar mitt ansvar.
Här syns vägen från andra hållet. Markeringen är ungefär där trottoarkanten är. I verkligheten är kanten lite längre åt vänster.
Snälla.... visst har jag rätt?
Visst?

Visst?

V I S S T ? ?

(och ni som inte håller med behöver inte säga nåt alls...)

Men -- jag tycker fortfarande om att skotta. Men ska jag skotta allmänna vägar, som jag betalar skatt för att få skottade, vill jag ha ersättning för det. Typ.

tack!!

Nu har bloggen varit igång lite mer än en månad, och jag måste erkänna att det är väldigt roligt :)

Men nä... det har inte blivit nån "craving"... Inte än... även om det såklart kan klia lite i fingrarna om det inte händer nåt på en dag... Fast än har jag koll på abstinensen!!

Jag har fått så många härliga och underbara kommentarer från er, kära besökare. Blir ju nästan lite generad emellanåt...

Men också oerhört G L A D ! !

Tusen TACK, jag hoppas ni vill fortsätta följa mig i min vardag, i det lilla och i det stora.
Jag fortsätter gärna att dela med mig!

*kram*

mysteriet med den bortblåsta snön...

Ok...

Bilden med den oskottade infarten i inlägget nedan var från kl 6.25 på m o r g o n e n.
Nej. Blåsten tog inte bort A L L snö. Blåsten formaterade snön i mer eller mindra fina drivor som J A G skottade bort ungefär vid 16-tiden på eftermiddagen, och se så fina högar det blev då...
(och N E J - jag tänker inte skotta snön som ligger ute på vägen! Det är inte mitt problem att plogen tror att vägen bara är hälften så bred... Men det är en annan, och betydligt senare fråga...)

vitt - fluffigt, del 2

Vissa kallar det snökaos, men det är väl att ta i...
Resultatet av lite vitt fluff (även kallat snö) plus blåst kan se ut såhär en morgon kl 6.25.
Inte så farligt... blåsten blåser ju bort det mesta...Behövde inte ens skotta för att kunna åka ut med bilen - det säger väl det mesta?
Bilen var lite isig däremot... men inte värst... Och se där... det gick utomordentligt bra att göra snöänglar. Utomhus.Så... nja... idag var det inte värst. Inte ens nästvärst. Eller ens nästnästvärst. Idag var det mest myyysigt...

Men värst kommer. Jag är så säker...

vitt - fluffigt

Jodå, det kom till slut - det vita, fluffiga...
Såhär kan det se ut om man tittar upp en mörk kväll:

(nog för att det nästan mer ser ut som frigolit- eller hagelbollar än fluffiga snöflingor... men jag lovar, det är inte det... Då skulle ju kameran ha gått sönder... )

Hur det kan se ut när man tittar ut en tidig morgon lär jag nog få återkomma till. Om inte imorgon så en annan morgon...
Men det gör inget. Det är roligt.
Att skotta.
(påminn mig om det sen, när jag svär över det...)

barn är (h)ärliga...

Sagt av annan fyraåring än min egen, en dag då hans mamma frågade vad de ätit till lunch på dagis (förskolan):

- det var som plättar, fast inte så där tunna... utan tjockare.
Precis som du mamma.

Det visade sig att det var potatisburgare/-plättar de ätit den dagen...

(med reservation för inte helt ordagrann återgivning)

döden tänkte jag mig så

Det är inte alltid lätt att förstå...
varken i det lilla...













eller i det stora...













Och det är ju inte konstigt att man ibland undrar -
vad är meningen?
hur orkar man?

(rubriken: 'döden tänkte jag mig så' Bo Setterlind)

shopping

Så... nu är förrådet påfyllt. Om vi ser hur det sett ut fram till idag borde detta förråd räcka några år... barnen är väldigt sällan sjuka här (tack och lov, ta i trä och allt annat man ska göra...)
Idag är lillasyster M lite bättre, men hostar och snorar. Storasyster K kom från skolan med dundrande huvudvärk. Båda sitter och halvsover i soffan, med ett halvt öga på en film...
Hemmadag imorgon också...

grattis

Våran äldsta katt Sokrates fyllde 11 år häromdagen och det måste ju firas!!
Så... god mat till kissarna, och god mat till de tvåbenta medlemmarna i familjen... (ser inte så gott ut tillsammans dock...)
Innan vi hann blinka (eller sätta ner maten på golvet) hade yngsta katten Gneis hunnit upp och börjat provsmaka... (tur han inte smakade av den mer gräddiga sorten...)

det blir alltid värre framåt natten

Dagens toppnotering leder obönhörligen till VAB-dag imorgon:

samma vik - olika årstider

Det växlar fort... här är samma vik, tre årstider inom loppet av tre månader...
Sommar - 15 augusti 2008
Höst - 24 september 2008
Vinter - 16 november 2008

Tyvärr går det inte lika fort till sommaren igen...

familjen Gneis ute på hal is

För några dagar sedan kom snön... det mesta smälte bort dagen efter men lite är kvar än. Idag åkte vi iväg till en strand här i närheten, för att gå lite på isen. Då såg vi skridskospår i snön - så vi åkte hem och hämtade skridskorna! KUL!!
En hjälpande hand kan behövas ibland. Storasyster K är en riktig hejare på att åka - hon sprätte iväg en bra bit även om det nu inte gick så fort eftersom snön stoppade farten och glidet en hel del
(jo, det var en annan åkare där då också, han garanterade isens hållbarhet...) Och se -- bildbevis på att även den ömma modern hade skridskorna på :)Efter dessa utomhusaktiviteter för the Gneis-family, blev lillasyster M samma slagna hjältinna som igår...

slagen hjältinna

Kalasdags igen, paket slås in helt själv. Koncentrationen är stor.
Alla går på fint led - storasyster K först, sen lillasyster M och kompisen A.

Bråttom bråttom!

För lillasyster M slutade kvällen såhär:

en del av lugnet

Ibland är det skönt att komma ut och få rensa tankarna lite... I nära anslutning till min arbetsplats finns ett av mina bästa "rensa-hjärnan-ställen" -- stranden. (de flesta stränder går bra, men allra, allra, allra helst är jag vid den stranden som finns längst upp i bloggen...)

Igår tog jag en liten kort lunchpromenad och eftersom det var så vackert ute passade jag på att fota lite.Is kan vara (ÄR) otroligt vackert...

Precis vid strandkanten är isen lite vitare, men längre ut är den helt genomskinlig så botten syns. Har man tur ser man nån fisk, men då måste man nog ge sig ut på lite djupare vatten. Eller tjockare is, om man säger så...
Denna sista bild sammanfattar alla de tre bilderna ovanför...
Tack för att ni ville göra mig sällskap på lunchpromenaden!

kan själv!

Ca en timme tog det. Helt själv. Inte illa. ELLER HUR?
Från detta:

Till detta:
Lillasyster M blir förhoppningsvis glad när hon kommer hit imorgon.
Storasyster K ville ha M's nygamla säng, och då blev det såhär:

de vet...

Det är så skönt med folk som förstår hur det är

(jag tror jag hör till de flesta...)

fyra år - och kär

Det finns många härliga tankar hos en nybliven fyraåring tydligen...

Följande samtal ägde rum för några månader sedan, när M nyss fyllt fyra år.

Jag: Godnatt, sov gott, jag älskar dig M.

M: Godnatt. Jag älskar dig också.

(en stunds tystnad)

M: ALLA älskar nån...

J: Ja, så kanske det är.

M: Fast Sokrates och Gneis älskar inte nån. (katterna)

J: Tror du inte? Men vi älskar ju dem iaf.

M: Ja... Man KAN älska båda
(nickar övertygande)

J: Ja. Man kan ju älska många, så många man vill.

M: Jag älskar N (dagiskompis, mer om det finns att läsa här)

J: Ja jag vet det.

M: Jag är faktiskt KÄÄÄÄR i honom.

J: Jaha?

M: Fast.... (funderar lite...) det går ju inte... vi har ju inte gjort SÅ...

J: Vad?

M: Dansat och pussat. Som man GÖÖÖR när man är kär. Det VEEEET du väl??
(ser på mig med stora ögon som säger, HALLÅ nog VET du väl??)

J: Jaha... gör man? Men man kan vara kär utan att dansa och pussa nån också.

M: Jaha...

(tystnad)

M: Veeeet du, om man pussar nån, då kommer det ut hjärtan. Såhär (visar med handen hur det flyger hjärtan från hjärtat ut i en cirkel runt i rummet)

J: Oj, det låter väldigt fint.

M: Mmmm, det ÄR det!

************

Senare kom vi på att hennes "hjärtan som flyger" antagligen härstammar från nåt hon sett på tv när de visat Eva & Adam.