sövande väntan...

Det kan vara tröttsamt att vänta... iaf om man som lillasyster M har en mamma som "ska bara"...

M vill ibland innan tandborstningen på kvällen, gå upp och leka nån typ av kurragömma-lek som går ut på att hon gömmer sig och vi andra ska leta efter henne. Oftast slutar det med att vi upptäcker att det är nåt hemskt monster under någons säng... ett monster som nyper en i tårna om man står nära sängkanten...

Igår gick M upp och skulle gömma sig i sedvanlig ordning. Hon skulle ropa när hon var klar. Och det gjorde hon.
Problemet var bara att då var inte mamman klar... hon hade hamnat i dispyt med storasystern angående matteläxan och var tvungen att reda ut det först.

När sen mamman och storasystern gick upp för att leta monster hördes en igenkännande, lugn, närapå snarkande, andning inifrån M's rum.
Vi tänkte nog att monstret skojade och låtsades sova för att det tagit så lång tid. Men samtidigt - sånt skojande har aldrig M gjort förr...
När monstret hittats upptäcktes att det faktiskt var ett sovande monster som låg hopkurad på golvet bakom en låda, med en tigerfäll över sig...

När monstret kom till liv igen sa hon:
"Kommer ni nu? Jag bara viiiilade lite...."

Och idag när hon gick upp hörde jag att hon sa till K:
"jag ska gömma mig, men idag ska jag inte somna"

(men NU sover både monster, dammråttor och katter...)